fredag 27 mars 2015


Han tittade i skåpet dær førut hans floiurtabletter hade stått nu såg han psykopharmaca ligga dær førtvivlat sa han; ’mamma!... du måste sluta med det hær…’ han tog askarna & sa ’vi kastar det hær…’ hon reste sig upp & hindrade honom fysiskt hennes ansikte tyckte han såg vackert ut liksom en lættnad fallit øver henne men nu var det spænt & fræste ’jag ringer polisen… ’ hon hade sprungit efter honom igår , gråtande tårarna hade runnit utefter henens kinder

’Nils!... ’ hade hon førtvivlat ropat; ’du kan væl komma tillbaka till pappa & mig… ’ & - så hade hon gråtit som ett litet barn lutande sitt huvud emot hans axel -

’om jag ska  komma tillbaka måste du sluta med dem hær… ’ sa han - ’vi kan sælja lægenheten & jag kan skaffa ett jobb så kan jag arbeta & førsørja dig… & du kan bli hemmafru som det hos muslimska familjer passar sig..’

’jag har ingen lust att li hemmafru… ’ sa hon nu

 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar