sin nya plats

sitt sjukdoms palats


anser den vara underbart


där bevisar
att livet borde prisas


för att den som förnekat det


fortfarande sitter där


fast i självtortyrens smet




den ler oförklarligt och säger


'jag vet...'




du förnkekar vajrje trästande gudom


och smektar kletar ölikt skit ned sitt eget anlede med samhället sjukdom


likt den sparkade på sig själv innifrån




möts varje glädjande nyhet




utav föraktets hån




längre ned




sjunker den ned




tills den dödat sig själv


gjort slut på livets säkerhet




då grämer den sig




sentimentalt




längtar den


tillbaks framåt går den


ser sig om i vrede




och hat




ensam på sin ö
blev himmeösriket
en mogen skapslse




att lära andra




hur de skall undvika
faran




att i onödan dö






den som har svårt




att dela segerglädjen




kommer att få se




uppleva hur det är
att vara den föraktade förloraren




än att offra sig och bli slagen för att återigen skåda dagen


och bli så slagen att man måste bli känd
för att blio räddad


ifrån sin öde ö




Robinson Cruise


återvänder hem...