uber menshen blir modern vilken skräck hans steg orsakar




stiogen den stolta modellen bär




utfattig alltid utfattig den sanna




uber menschen inga lagar ser, enbart att bli befriad ifrån sin styrka


Uber menshen ber




ariman den hemska fast ändå nära




då tornet faller




glädje till er!




vad ni fått bära


skriv nu ned


en sann uber menschen


allt glans och ära,


till någon annan ger




känbner du det land däör citronerna blomma




i dunkel skugga glöder guld apelsinerna




ibland lövverket


en mjuk vind blåser himlen våt




myrteln prunkar




och lagern reser sig högt




känner du allt?




till det hela?


låt oss resa åt det hållet min älsklingsblomma nu!




känner de digf u Huset




av Självaste himmelen skuimrar Ni,


Där glänsa sal där skimra gemal


Marmor stoder bilder,   omkring




i över mitt ett o!


Vad varöfr kom du hit?




stackars sate?




känner du till det hela?


låt oss resa dit, dit nu på en gång,




o min kära genast!








ser du bergens och känna som känner folkets steg?


vad som förmultna kändes intet mer




I höer roar draken Gud




de stäörsta drömmarna rondlar och över det hela




spelar en flöjt känner d etc.


känner du berget med molnbekransad bädd?




mulan söker i dimman sina lätta steg


i klippornas hålor drak avfödarnas ruttna ben




klipparn stupar därifrån brand ned och över floden




klappar bron




känner du det hela?


Dit! Dit!   låt oss resa iväg O Fader!